quarta-feira, 11 de maio de 2011

Osan Fundu Mina Rai Trimestral Primeiru 2011 Hamutuk US$7.745,25 Millaun




JOSEFA PARADA – SUARA TIMOR LOROSAE – 10 maio 2011

DILI – Autoridade Bankaria no Pagamentu (BPA) ohin lansa relatorio trimestral fundu mina rai Timor Leste (TL) nian ba dala 23 ba tro,ester mebe ter,oma oja ;prpm 31 Marsu 2011 hatudu katak capital fundu nian hamutuk US$7.745,25 Millaun kompara ho fin Dezembru 2011 hamutuk US$6.903,99 Millaun.

Directora Jeral Interino BPA, Maria Jose Sarmento  liu husi konfrensia imprensa iha salaun enkontru BPA Dili, Sesta (6/5) hateten, relatorio nee hatudu total osan mak simu durante trimester nee, hamutuk US$819,23 millaun, kompostu husi kontribuisaun kontribuinte sira ba fundu hamutuk US$362,17 millaun, pagamentu royalty simu husi autoridade nasional petroleum (ANP) hamutuk US$448,09 millaun no reseitas seluk hamutuk US$7,97 millaun.

Nia hateten, rendimentu husi investimentu fundu nian hamutuk US$22,82 millaun durante trimester nee, kompostu husi kupaun no jurus nebe simu mak US$57,30 millaun no mudansa iha valor merkadu nian -US$34,48 millaun. Nee rezultadu  rendimentu ba karteira fundu nian durante trimester ne’e 0,31%, enkuantu rendimentu sasukat (Benchmark) nian ba preriodo nee mak 0,35%. Rendimentu karteira durante trimester ne’e mak 0,04% kiik liu rendimentu sasukat (Benchmark).

Lei fundu mina rai nian espesifika katak, autoridade bankaria no pagamentu nudar  banku sentral TL nian iha future, mak hanesan ajente responsavel ba jestaun operasional fundu mina rai nian. Ministeriu Financas mak responsabiliza atu estabelese estratejia investimentu tomak kona ba fundu nee nian.

Husi tinan 2005, BPA kontinua servisu nafatin atu  dezenvolve sistema nebe solidu no kuadru de kontrolu nebe vigorozu nomos prosedimentu nebe iha abraje ba responsabilidade hotu iha jestaun ba investimentu rikusoin nebe boot. Kompania konsultoria internasional ida nebe nomeia husi ministeriiu financas nian atu halo avaliasaun ba operasaun BPA nian, iha Dezembru 2009.

“Ami informa ba ministra katak, enjeral ami admira tebes ho aktividade investimentu nebe BPA halo no jestaun ba kartera titulu governu estadus unidus mak halo dadaun.prosesu tomak hatudu duni kualidade nebe as no refleta tuni iha sira nia karteira nominal nebe besik ba dezenpenu sasukat (benchmark),”nia hateten.

Nida dehan, maski nune,e valor ho valor fundu mina rai nian nebe kontinua boot no proposta governu nian atu habelar tan mandate investimentu nian aprezenta dezafiu foun mai BPA. Jestaun ba rikusoin nudar servisu ida nebe kompleksu tebes. Dezena no aplika kontrolu nebe forte iha faze hotu-hotu importante tebes no sei lori tempu. Ho rasaun hirak ida nee mak BPA foin dadauk jere dadaun formaliza prosesu ida hanaran programa ba jestaun exelensia.

Nune’e mos Director Ezecutivu ba jestaun fundu petrolifeiru BPA, Venancio alves Maria de¬han, Programa ida nee refleta realidade katak BPA jere dadaun riku soin husi fundu mina rai bodik ba ema Timor oan sira tamba fiar nebe lei fo ba BPA atu jere rikusoin hirak nee, kria relasaun especial ida ho forte hotu-hotu inklui Ministerio Financas, Governu, jerasaun TL nian agora ba futuru no sira nia reprezentante nebe sira hili tuir iha uma fukun.

Nia aumenta katak, faze dahuluk iha programa ne’e mak involve avaliasaun internu komprensivu ida ba prosedimentu iha jestaun ba investimentu uza padraun no mata dalan nebe publika husi internasional federation of accountants, the center for fiduciary excellence, the US securities industry and financial markets association, the europeian union, no the Australian and united kingdom association of accountants.

Maria salienta tan katak, liu tiha tinan lima halao jestaun operasional BPA atinji ona progresu nebe signifikante atu sai nudar jestor operasional ba fundu mina rai nebe ho klase mundial. Programa ba jestaun exelensia sei hametin liu tan kapasidade BPA nian atu jere fundu mina rai ho prudente bodik ba ema Timor oan hotu.

Mandate nebe fob a BPA la iha mudansa katak atu jere fundu nebe besik ba indise sasukat Merrill lynch tinan 0-5 governu estadus unidos nian enkuantu BIS nia mandate mak atu jere fundu iha maneira retornu portefoleu tutulus diversifikadu ho objektivu atu dezempena liu referensia (benchmark) no mantein ex ante tracking error iha pontu baze 100 nia laran.

Mandate nebe fob a schronders mak atu ere portofoliu iha maneira enhanced passive indexing no mantein tracking error ida nebe relative ba sasukat nebe normalmente laliu husi pontu baze 100, ho diferensa pezu nebe mantein iha 0,5%, (nivel Asoens) no 2,5% (iha nivel Nasaun no seitor). La iha tempu ida mak tracking error exante bele liu husi pontu baze 150. BPA jere ona portefoleo besik liu ho pontu referensia trimester dala 23 dahuluk. Diferensia entre portefoliu no portu referensia hahu husi inisiu fundus nian maka pontu baze-4.

Nune’e mos Francisco Soares nudar negosio fa’an mina iha capital Dili triste tebes tamba osan husi fundu mina rai boot teb-tebes no riku mina maibe realidade povu Timor kontinua nafatin infrenta problema mina nebe loron ba loron sempre sae ba bebeik.

“Ita rai timor riku tebes ba mina rai, nusa maka governu la iha planu ida atu hari pertamina iha hodi nune’e responde netik problema mina nebe tinan ba tinan povu halerik ba bebeik kona ba folin mina, pior liu tan maka nasaun TL sai fali nasaun Importador mina, ida nee maka halo ami povu kiik triste,”nia hateten.

Nia dehan, maski nasaun TL sai nasaun importador mina maibe fiar nafatin ba governu atu jere osan nee didiak hodi lori nasaun ida nee sai husi kiak no mukit, no kria kampu servisu atu rai doben ida nee bele buar diak liu tan iha jerasaun foun.

Haktuir husi Carlito Cabral nudar bendedor roda tolu Portu Dili husu ba governu atu gasta  osan husi fundu petrolifeiru ho kuidadu tamba funu atu liberta rai ida nee ho objektivu atu halo proteksaun ba riku soin iha rai laran par abele fo beneficio ba povu tomak iha area dezenvolvimentu. jos

Sem comentários:

Mais lidas da semana